Semester!

Jaha, sista spiken i semesterdirigentens kista. Roky Erickson kommer till Peace & Love. Men icke bara det! Nej, Nomads agerar kompband... Det måste te sig lika fint som att fylla år på julafton eller få älska, snusa och lyssna till Slayer på en och samma gång, eller? Men en sak har de inte däruppe i Dalom och det är Hedemoras gamla skräck: Dojan, Greken, Ägget, Korven, Snoken, Bjompa, Slaktar-TB och Örnen. För vi vistar Göteborgs motsvarighet till Stockholms Pridefestival -Metaltown och West Coast Riot istället för att brottas med alla packade fjortisar från Stockholm som invaderar Dalarnas fulaste stad.

Medan jag idag, på semesterns första dag packade pappas kappsäck till tonerna av Tunnan och Moroten så kom ett gammalt minne till liv. Det var då man var den lille fetingen i skogen som knatade längs grusvägen runt Davidshyttan med metspöet i ena handen och maskburken i den andra. Sången jag brukade nynna på gick såhär, "Med en kuk i min mun och sandaler av plast, går jag i solen och tänker på dig..." Det är ett under att Bert Karlsson aldrig fick nys om mig och skapade en purung version av Eddie Meduza eller Onkel Kånkel. Jag hade gjort succé på ålderdomshemmen och kanske, kanske t.o.m. fått spela in liveversioner med San Franciscos filharmoniker. Men nu sitter jag i denna uppländska stesarkofag och inte ens Eilert Pilarm vill sjunga med mig längre.

Dags att sluta yra och rusa till bussen. Myggbett och bakfylla på er drabanter!

The Dwarf and the Self-Pleasing Camel

Ibland då jag har tråkigt eller är barnvakt...

Josh vill äta emo-barn

För er som inte följt festivalnyheterna på sistone. Josh Homme blev lite småsur i Norge för drygt en vecka sedan... "I'm never to sick to fight!" Tuff kille den där tvåmetersrockern med utseende som en hockeykille, men skulle han verkligen klara av att spöa en 12-årig emo-tönt?

Lättja

Stalina var nyss in och skällde ut sina asiatiska knähundar. Jag satt nedsjunken i kontorsstolen med håret hängande, utan underkläder och skrattade elakt åt hur de ständigt hunsas runt. Med mig pratar hon inte, hon ser mig inte ens i gögonen längre och det är nog lika bra. Jo, jag har egentligen semester, men eftersom jag gått sönder socialt så har jag ingen lust att låta bli jobbet. Nu kan jag sitta och göra exakt vad jag vill utan att bli ifrågasatt (tog t.ex. nyss en kafferast 30 minuter tidigare än vad som är brukligt i svamphuset).

När jag cyklade hit genom den tunga hettan så mindes jag Rice Krispies-flingorna och deras slogan, "Snap, crackle and pop!". Var denna slogan grundad på gamla gubbars parningsläten då senor går av, leder låser sig och 10 års förladdning flyger ur musköten? Jag bara undrar. Kanske för att Fluff och Pappa Jörgen vill spela in en film med mig i rollen som Nikkolina. Det skall bli styggt, men jag får äntligen återigen bära stay-ups, fuskpäls och peruk. Jag ser med stor spänning fram emot att läsa manus och gå in i rollen som den lättfotade transan från Rumänien!

Midsommar

Trots att det egentligen är en tid av fruktbarhet så har jag inte ens käkat ett äppelkart eller druckit plommonbrännvin. Däremot gjorde jag en tour de bäbisar i gamla hemstaden. Det märks tydligt att Dalarna är den klassiska midsommarens landskap, varenda kärring därhemma tycks ha dansat små grodorna runt den blomklädda skampålen och sedan likt Madonnan drabbats av frögurkans välsignelse.Alla har skaffat barn. Alla har skaffat bil. Alla har skaffat hus. Alla tjänar dubbelt så mycket som mig. Alla skrattar åt mig och hur mina studier fått mig att ruttna sönder inifrån. Men skratten kommer fastna i halsgropen eftersom jag nu besitter kunskapen att genmodifiera fästingar så de får vingar och bestyckas med böldpest istället för töntig borrelia. Med dessa flygande critters skall jag likt Dr. No ta över världen och ingen James Bond eller Carl Hamilton kommer kunna stoppa mig och mina mördarfästingar.

Fyra dagar till Danko!

I'll dip my hands in blood,
I'll be your kicking dog
Point your crosshairs at my head,
I'll take it all

D.W.

Visste ni förresten att kronprinsessans pojkvän betalar 632 kr mindre per månad i hyra nu när han flyttat in på slottet? Fast det är klart, han måste ju som kompensation kela med en tjej som knäcker kokosnötter med hakan. Han måste vara avundsjuk på mig, stackarn.

Lidsommar

Då var det dags igen. Dalarna, Sveas smutsiga sköte, bullar upp för stockholmarnas pilgrimsfärd till lantstället.

Klubbmördarn' kommer och hämtar upp mig i sin rediga Volvo 145:a i Uppsala och tar mig sedan längs Sidenvägen till Hedemora, Dalarnas Alabama. För tre år sedan "firade" jag mitt livs mest miserabla midsommar. Den började lugnt med folköl och grillande, men syster ville bestämt förflytta denne fagre yngling till Säter, Dalarnas Volta. Raggarfest... Jag säger bara det, lägg ordet i munnen och låt det fara omkring i munhålan som farmors gamla, ihopklibbade polkagrisar så förstår ni min poäng. Efter att stab och tross utfodrat mig med rikliga mängder energidryck så turnerade jag omkring i dalaskogen tills vi nådde ändstationen, en lada mellan Säter och Bollnäs. Nåväl, utan skjuts hem, in the middle of nowhere, så började det givetvis spöregna. Jag gick längs skogsvägar mot vad jag hoppades var sydväst och förbannade min dumhet och livet i allmänhet. Alldeles innan jag skulle bygga en bivack av älgskit och pors så hördes ett bekant puttrande. Längs skogsvägen rullade en gammal Grålle med släp. Den stannade och jag hoppade upp på flaket. Där låg raggare i tiotal och stank fotogen. "Skä lu te Säte?" frågade en tjej som fortfarande kunde stå upp. Jag försökte göra mig tillrätta bland smuts, tomburkar och raggare. Tidigt på morgonen, då alla leder skakat sönder efter bristen på stötdämpning rullade vi in i Säter, byn utan centrum. Traktorekipaget svängde in till en dieselpump och föraren ramlade ur traktorsätet, rakt ned i asfalten. Det visade sig att han nu tyckte sig vara för full för att fortsätta köra oss. Jag blev förbannad över, 1) att aset fyllekörda och 2) att jag varit så blind att jag inte märkt att vår förare var allt annat än sober. Irriterat började jag marschera längs riksvägen, mot Borlänge. Fel håll.

Följande år skaffade jag skjuts och tog med hjärnan på fest. I år får vi väl se, men enligt kaffesumpen i min slask så kommer detta bli den mest stillsamma midsommar någonsin. Detta så länge inte den store bajker som muckade gräl förra året vill ha en repris förstås.

Skål kamrater! Dansa nu inte för många varv runt midsommarstången, ty det leder endast till oönskade graviditeter och illamående. Drick vatten och ge fan i mimosasalladen, den är endast en vidrig värmerelikt som borde dö ut tillsammans med kanadagässen. Ser ni en lufsande långskånk längs riksvägen som ser förbannad ut, erbjud mig då skjuts hem till Hedemora.

Kukar, stat och malajhelveten

Förresten! Något jag, sömnlös, låg och irriterade mig över i natt, förutom fåfänga och människans ständiga dumhet, var ytligheten. Människans största demon, vilken ständigt jagar oss utan någon vila. Det tycks nu finnas mer ytlighet än kukar i det här landet och det skrämmer mig. Snart har ytligheten jagat ned och dekapiterat en sista fria kuken och då kommer ett evigt mörker att sänka sig över mänskligheten. Ett land där man bryr sig mer om Britney Spears bortskämda skitungar och hur man formar den perfekta plommonröven på femton minuter, än hur det skall gå med våra pensioner och skolornas brist på dugliga lärare. Vem vet, i framtiden styr väl ändå (dåvarande) USA:s president över "Det Nya USA" och dess 453 stater. No need for Johnsons then, but all the black booties and bling-bling you can dream of!

Kanske sätts kukarna i små reservat. Kanske delas det ut mjältbrandsdoppade kondomer. Kanske kommer de huggas ned med värja utanför sina jaktstugor. Kanske drabbas framtidsmänniskan av dåligt samvete och låter kukarna få skattereduktion och tillstånd till kasinoverksamhet i Lappland. Vem vet?

Undrar om Försvarets radioanstalt plockade upp detta inlägg? Jävla sopor! Om jag hade en fjortonårig dotter så kan ni ge er fan på att hon hade överbelastat eran utrustning och sedan hackat ert system tillbaka till framtiden IV. Det är bara finniga smågrabbar med liten kuk, taskigt självförtroende och dålig andedräkt som antas till FRA.

Kära statskontroll, storebror dör alltid före lillasyster, det är naturens gång. Så det så.

"Woman, like black hole you mean?"

Först vill jag endast kasta ut en dåres försvarstal genom att säga, "Nej, vår mening var inte att bete oss som ett gäng gubbgrisar vilka vältra sig i chauvinistisk sörja!".

Jag besökte kontoret efter ett slags välbehövd konvalescens och kontemplering. Hiro blev glad att se mig och som vanligt hamnade vi i någon pseudovetenskaplig diskussion kring mål och mening med livet. Han är skön den där buddisten. Vi pratade om hur många män förändras då de hamnar i förhållanden och äktenskap (inte nödvändigtvis till det sämre) inför den gamla skaran vänner som ännu inte fått till det. Den efterblivna skaran vänner brukar nämligen ofta skylla den unge mannens metamorfos på en ond Yoko-kvinna som bara skall ha, ha och ha; samtidigt som hon gör allt för att tvätta bort det genuina som en gång utgjorde den förlorade vännens personlighet. Givetvis vet alla att detta är ett präktpaket skitsnack som endast sverigedemokrater eller svartsjuka människor sväljer.

Nåväl. Funderingarna fick mig att tänka på kvantmekanik och modern fysik i största allmänhet.

Tänk er svarta hål i rymden där tid och rum förändras och vi, med våra ytterst begränsade hjärnor, endast kan fantisera om vad som där försiggår. En kvinna och man i ett förhållande kan uppenbarligen påminna om svarta hål inför vänner och ovänner genom att kvinnan drar till sig objektet (manlige vännen), och sedan förändrar dennes färd inom fem dimensionsaxlar, fyra rumtidsaxlar och en sannolikhetsaxel. Objektet kommer då det sugits in i det svarta hålet att ploppa ut på annan plats och vara pånyttfödd (jfr. nyfrälsta) för att aldrig åter bli densamme igen. Lite som de överlevande i Apornas planet, de färdades ju till framtiden, fast de befann sig på samma rumsplats utan att vara medvetna om just detta. Men det är ändå det fina med kärlek, att inga naturkrafter kan stoppa ens vektor. Man förändras med rumtidsaxeln och blommar ut i en ny skepnad i ett nytt rum i en ny tid, med nya sannolikheter på fickan.

Länge leve apmännen! Länge leve kvinnans portal!

Rolle gör det igen!

Det kanske är lika bra att jag inte köper stugan ändå. För om, så kommer jag bli en sådan här skön stare allt medan åren passerar.



Tack B!

Det var då själva fan!

När det nu regnar kukar från himlen så är jag straight...

Det där stipendiet visade sig vara lika upphetsande som krossat glas innanför ögonlocket efter närmare granskning. Jag kommer som konsekvens av detta erhålla en mindre nettolön nuvarande slavlön eftersom jag inte får skaffa mig ett jobb under den tiden då stipendiet betalas ut. Dessutom blir effekten genom dessa skattefria medel att jag då inte betalar något judassilver och på så sätt hamnar utanför det sociala skyddsnätet (for what it's worth). Inga guldflagor på pensionen alltså, men väl en mycket lägre månadslön än vad jag har rätt till.

Från att vara en tårdrivande välsignelse så blev stipendiet en förstoppningars förbannelse. Så går om man försöker var driftig. Lär er detta skitungar!

För att strö än mer vägsalt i min ryggs djupa fåror så är drömhuset uppe till försäljning nu. Blott 8,3 km rakt in i skogen utanför Hedemora säljs drömkulisserna för 620 papp och om man inte väljer amorteringarna så stannar månadskostnaden på blygsamma 2580 kr, vilket är peanuts om man varit någotsånär aktiv på dagens bostadsmarknad. Förbannat, just när jag matas med svältlön.

Nåväl, jag skrattar fortfarande gott åt kärringen som sket ned syrran med förstoppningsdiarré, varpå syster spydde rakt ut mot kärringen som respons. Varför finns det inga foton på denna mer ovanliga utväxling av kroppsvätskor!? Hell Tyskland!

Sommardås

Nu går det mesta riktigt segt.

En av P3:s sommarpratare blir Carin Götblad, länspolismästare i Stockholms län. På frågan vilken musik som kommer att liras så svarade hon undvikande "Lite rock och blues, en given låt är ju naturligtvis reggaelåten Don't shot the sheriff" [Sic]. Sin juriustexamen till trots så borde hon fördjupat sig i: 1) Det anglosaxiska språket. Brister här = fatta noll kokosboll ute i det moderna samhället. 2) Kultur. Enklast torde ha varit om hon skaffat sig pukrökande polare under studietiden. Det är enklare att finna än rännskita på ett dagis.

Här kommer en låt från oss till Carin. Enjoy!

What do you do for money honey?

Jag fick stipendiet!

En stiftelse vid Lunds universitet tror på min forskning och har beslutat ge mig skattefri heltidsförsörjning i TVÅ år! Ja jävlar, det är ju en sjuhelvetes massa pengar! Nu vill jag fira i badkaret med renaste champag... brittiska ale!

Salut, jag bjuder på ett glas minimjölk ikväll!

I love the smell of mouse in the morning, it smells like victory!

Tsarinnan klapprade nyss, buren på sina höga klackar, in på kontoret och hävdade med bästa Borat-accent, "It smells like mouse!"

"No, it's beaver", svarade jag utan att vända mig om.

"Beaver?", frågade hon som om jag varit fullkomligt allvarlig. Ironi, mina damer och herrar existerar inte innanför dessa väggar.

Nu vill Doktorn och Pappa Jörgen att jag skall följa med på "mat". Jag vet dock att "mat" med dessa sköna starar ofta innebär att man, tidigt kommande morgon, på gott humör snubblar in i lägenheten och somnar på soffan med jackan fortfarande på. Skall jag? Skall jag inte..?

Mitt liv är sällan föredömligt, men bjuder ofta på underhållning och få dygn är det föregående likt. Jag ser dock fram emot mysiga hemmakvällar i soffan, i sängen och på köksbordet!

Gnäll for oil

Jag förstår de som blossar upp över de nuvarande bensinpriserna. Men samtidigt måste man klia sig i skalpen och fundera litegrann, miljönisse eller ej.

Jag såg för ett tag sedan en intervju på nyheterna där någon kostymprydd lobbyist uttalade sig för någons intressen, "Det finns mer olja nu än någonsin, så att det blir allt dyrare är inte en logisk trend".

Då undrar jag; hur fan kan en ändlig resurs som fossila bränslen ÖKA efter våra kontinuerliga uttag? Det kan aldrig bli MER olja om vi använder den i nuvarande takt. Det är en ekvation som må vara populistiskt enkel att omfamna, men omöjlig att omsätta i den kärva praktiken. Människan har givetvis följt minsta motståndets lag och i princip endast satsat på en ändlig resurs som drivmedel. DET är vårt problem. Jag anser inte att folk på glesbygden fastna p.g.a. att de inte har råd med bränsle. Jag anser inte heller att man skall behöva cykla tio mil enkel väg för att komma till jobbet. Däremot anser jag att vi befinner oss i en olycklig men mycket, mycket väntad återvändsgränd. Människan har stoppat huvudet i sanden alldeles för länge och hoppats att oljebristen skall drabba nästkommande generation. Visst kan staten sänka bensinskatten, visst kan man kanske tvinga andra länder att sänka oljepriserna. Men vill vi också att människan skall fortsätta köra oljedrivna fordon i samma eskalerande takt och dessutom kanske även tvingas in i nya konflikter för att mata våra motordrivna arbetshästar?

Vi gnäller för att vi fastnar utan våra fordon och det är ett befogat gnäll eftersom vårt samhälle till mångt och mycket utformats utav våra bensindrivna farkosters välsignelse. Vi gnäller för att vi vill ha mer kvar i plånboken efter att vi tankat våra fordon med denna ändliga resurs. När man tänker efter så är konsekvenserna inte särskilt oväntade, även om de är obehagliga.

Vi vill så gärna tro och hoppas, men för helvete, var realistiska med era förhoppningar. Det kommer ingen tvestjärtad ande med önskningar, hur hårt ni än polerar könet.

Terron Jeremy?

Kan någon förklara för mig varför Ron Jeremy ställs inför rätta?

Me so ignorant

Först tänkte jag skriva något tråkigt om Lili och Sussie, men det sög mammutröv. Björn avbröt mig i kalsongskrivandet och skickade en länk med de nästan bortglömda 2 Live Crew. Det var låten "Pop that pussy", och jag tänker inte lägga upp den länken här eftersom denna sida börjar likna Strages 100-lista, dessutom vill jag inte bli felciterad.

Jag kom att minnas de mellanstadiediscon som inträffade en gång per termin i antingen Backa byskola eller Ingvallsbennings byskola. Morsan hade köpt en skitsnygg vit, 80-talskostym som jag pressade ned min feta kropp uti. Magen hängde slappt utanför den pikétröja som agerade färgglad gördel. Själv tyckte jag att min avbild påminde om Don Johnson (a.k.a. "Sonny Crockett") i Miami Vice. Han var ju tjejernas stora idol på den tiden och alla ville vinna deras 80-talsgunst. Sorgligt nog befann jag mig lätt ovetande på den andra sidan skalan, trots att jag försökte köpa deras tryckardanser genom att bjuda på popcorn som jag tagit med hemifrån. Detta påminner för övrigt illa nog om kroglivets gentlemannastrategi, där leksugna herrar i flottfläckad kostym bjuder pipinetta damer på blåfärgade drinkar.

Nå, till poängen! Lill-Nicke som jag lekte med på den tiden var tidig med det mesta. Han hävdade redan vid sex-sju års ålder att han legat med självaste Prinsessan Leia i Star Wars och dessutom stal han oförskämt kakor ur sina föräldrars frys (något jag aldrig vågade göra hemma hos mig, det var nog lika bra, för annars hade jag nog exploderat som en Mr. Creosote på restaurang). Lill-Nicke visade mig en gång genom att slänga sin lilla plastdocka föreställande Leia på sängen, sen hoppade han upp på den och utförde massa desperata juck medan han skrek "Kolla, jag knullar!". Lillen hade en förkärlek för det burleska, och egentligen hade jag också det, men var alltför blyg för handling. Han visade sin handlingskraft på dessa nämnda discon då han tog med 2 Live Crew-singeln "Me so horny". Vi lärde oss texten utantill och sjöng med då den inhyrda DJ:en tvingades spela mot sin vilja. It went something like this...

"You said it yourself. You like it like I do. Put your lips on my dick and suck my asshole too. I'm like a dog in heat, a freak without warning. I have an appetite for sex 'cause me so horny. Oh, so horny....Ohh, so horny....Ohh, so horny. Me love you long time"

Nu säger jag detta: Om jag någonsin får barn och de går på disco vid en purung ålder med denna lyrik i sitt sinne så blir det husarrest. Punkt. Eller, fan. Även om de så är 30 bast och sjunger sådant på lokal så kommer jag jaga dem med käpp och rollator tills de lär sig veta hut!

Run Forest, run!

Nä, nu är det banne mig dags att rusa till kontoret!

Oh Mama

Jag är slapp och slö som Göring nu i sommarvärmen, men önskar dock säga att det finns alltid två sidor utav myntet och det är inte särskilt svårt att välja sida...





När jag var liten så käkade jag en gång burgare med Hasse som spelar klaviatur i Sator. Det är min fiskvart i Lassieklubben och jag kan tacka morsan för denna kulinariska lunchbulle, även om jag var dödsnyfiken på huruvida morsan hade sådana bekantskaper. Sator kommer för alltid vara förknippat med sommar, grillbestyr och stökiga bilfärder till Borlänge.

I said what?

Seriöst talat... Det var inte jag som skrev detta alster, lik förbannat kan jag ändå inte sluta nynna, inte ens i kön (styvt "k") på Ica.

Måndagsschmutz

Eftersom jag försiktigt förklarat SJ krig så valde jag igår att resa hem med buss från Småland. Det var en behaglig resa med gratis Internet-uppkoppling och fikapaus längs vägen. Det kändes lite som då det "gamla möter det nya" om man får bjuda på en klyscha såhär i ottan.

Sista biten mellan Stockholm och Muppsala så valde jag dock tåg eftersom detta skulle minska resetiden något, men väl på tåget så basunerades det ut i högtalarna att de skulle avgå 30 minuter senare än förväntat. Detta ändrades snabbt till en timmes försening... Så jag steg av, köpte en flaska vatten och satte mig ned på en bänk medan jag hittade på historier om de människor som passerade mig. Först delade jag in dem i tre populära kategorier, jägare, samlare och horor. Missförstå mig inte, horandet förbehölls ej endast kvinnorna, utan delades systerligt mellan de tre(!) könen. Men efter ett tag insåg jag att näst intill alla som passerade mig var horor. Inte en enda jägare passerade medan tiden lunkade sakteliga denna sena söndagsafton, men ett par hundra horor i kostymer, klänningar, trasor, SJ-uniformer och lumparställ sprang om varandra som krill på väg in i en bardvals stora käftar medan min vattenflaska tömdes. Det slog mig då att SJ, vår moderna tids romerska rike en dag kommer, likt en busschaffis blekfeta arsle, pluggas igen och till slut kvävas av sin egen skit. Hoppas dock att detta sker i offentlighetens skamvrå. Kanske ett symboliskt gatlopp där Moder Sveas bönder får banka längs dess syll- och rälsprydda ryggrad med sina valkiga bonnanävar? Själv är jag trött på att min rekorddyra reseledare inte levererar då jag har uppdrag att utföra.

Nåväl, en av de bästa nyheterna de senaste dagarna torde i alla fall vara att Thomas Bodströms Rymmaren sågades vid fotknölarna. Herregud, skall det gå någon jävla Hollywood-sjuka bland våra politiker? Göran P. bestämmer sig för att bli skattesmitande bonde på äldre dagar och Thompa skall bli vår nye Guillou?! Det är som när David Hasselhoff, den a-lagade leverfläcken utan skådespelartalang bestämde sig för att bli rockstjärna.

Den andra sköna nyheten har skett i vår tids demokratiska vagga, USA. TV-kocken Rachel Ray skulle posera i Dunkin' Donuts nya reklamfilm. Hon bär där en scarf som ser ut som en palestinasjal. Detta föll inte det demokrati- och fredsälskande folket i smaken. Så kampanjen drogs tillbaka eftersom den ger "terroristvibbar". Hoho, jag kissar ned mig av skratt. Vad är det för jävla fel på människan? Ska vi sitta hemma vid MTV och runka oss sanslösa till gangsta-booty medan vi hyllar kampen för andras rätt till detsamma? Jag vill då inte tränga in i en sådan framtid, "fo-sho!". Tacka vet jag den där indianstammen man "upptäckte" i Amazonas djungler häromdagen. De sägs ha levt det omöjliga livet utan kontakt med McDonalds, MTV och bling-bling. Om några veckor uppträder de väl hos Letterman och erbjuds fri Coca Cola mot virket i den skog där de nu bor och föder sig.

Nu skall jag duscha av mig all schmutz och fortsätta leva i MTV-åldern.